Övrigt

1 maj-tal

”Den politik som högermajoriteten i Uppsala bedriver är ett svek mot barnen, barngrupperna blir allt större och större, personaltätheten allt lägre. Istället för att satsa på förskolan och alla barn lägger de många miljoner på ett vårdnadsbidrag, ett hemmafrubidrag som motverkar jämställdheten.” Så inledde Ilona Szatmari Waldau sitt 1 maj-tal. Läs 1 maj-talen här!

 

Fler tal läggs upp successivt. Observera att de skrivna versionerna av talen kan skilja sig något från de framförda versionerna.

 

Salah Heidar Abdel Shafis tal:

Jag vill gratulera det svenska folket och den svenska arbetarklassen på deras dag den Första maj och jag vill också gratulera dem för de många bedrifter de uppnått i sin kamp för ett rättvist samhälle.

Medan världen firar den 1 maj kommer det Palestinska folket i år att högtidlighålla 60 årsdagen av "Nakba" eller katastrofen av att det palestinska folkets fördrivning från sitt hemland 1948.
 
För sextio år sedan utförde sionistiska terrororganisationer massakrer och illdåd mot den palestinska civila befolkningen och som en följd att detta fördrev över 700,000 palestinier från sina hem och sitt land och lever sedan dess i Diasporan, i förskingringen, utanför Palestina i flyktingläger i en ständig väntan på att få återvända.
Mer än 400 palestinska byar och städer blev totalt utraderade.
 
Nakba katastrofen pågår än i dag. Israel fortsätter idag med sin ockupation av Palestina och förtryck av det palestinska folket.
Palestinierna på Gazaremsan lever idag i historiens största öppna fängelse. De är berövade de mest basala nödvändigheter för ett normalt liv genom: ingen elektricitet, inget bränsle, inget vatten, ingen fungerande sjukvård och ingen tillgång till samhällsservice. Allt detta händer medan världen står och tittar på och tolerar dessa uppenbara kränkningar av de grundläggande mänskliga rättigheterna.
 
 
Idag säger vi återigen att det inte kommer att bli någon som helst statibilitet i Mellanöstern förrän man erkänner det palestinska folkets rätt att bilda sin egen oberoende stat inom 1967 års gränser med östra Jerusalem som sin huvudstad, och återvändandet av de palestinska flyktingarna enligt FN`s resolution 194.  Det fria Palestina måste ta sin plats bland världsnationerna som en oberoende jämlik stat.
 
Jag vill samtidigt passa på att tacka det svenska folket och Vänsterpartiet för sin solidaritet, engagemang och stöd till det palestinska folket i sin kamp för frihet.
 
TACK SÅ MYCKET.
Salah Heidar Abdel Shafi, ordförande för Palestinska Generaldelegationen i Sverige

 

 

 

Ulla Anderssons 1 maj-tal:

 

I dag är det vår dag runt om i världen och landet samlas människor för rättvisa, solidaritet och frihet i kampen för en bättre värld, ett bättre samhälle, en bättre vardag. Men kamrater vi kan inte nöja oss med att en dag ska vara vår- vi vill ju att årets alla dagar ska vara våra röda dagar! Om vi organiserar oss tillsammans med andra, lyssnar och frågar folket, är ute på arbetsplatser, i föreningar och organisationer och låter oss och politiken påverkas så kan vi förändra för Tillsammans är vi starka! 

 

Man ska vara optimist brukar min dotter säga och då kunde ju Moderaterna som nyligen haft stämma med temat "Välkommen till verkligheten" inge hopp. Men den moderata verkligheten verkar inte stämma överens med vanligt folks, moderaterna tycker att; välfärden är för omfattande, de sociala försäkringssystemen för trygga, lönerna för höga åtminstone bland vanliga löntagare och skatterna ja de trycker så hårt på de högavlönades axlar, det går riktigt att känna hur ont i ryggen de har. Framförallt i de översta inkomstskikten så därför har regeringen beslutat att det trycket måste lättas och sänkt skatterna. De har använt överskott och besparingar till skattesänkningar på 75 miljarder, där 70 % gått till den rikaste tredjedelen vilka framför allt är män, de till och med skattesubventionerar deras bristande ansvarstagande i hemarbetet genom införandet av hushållsnära tjänster – överklassnära tjänster passar nog bättre. Där Littorin med en miljon i inkomst får en skatterabatt betald av en lågavlönad dubbelarbetande kommunalare som själv måste jobba 2,5 timme för att få råd med en timme överklassnära tjänst. För samma summa kan vi i stället få 5 000 välfärdsproffs i folknära tjänster inom äldreomsorgen. I den moderata verkligheten är valet enkelt hellre en piga till Littorin än fler anställda i hemtjänsten.

 

I den riktiga verkligheten så ligger äldre människor med stroke och hjärnblödning i överbelagda sjukhuskorridorer, skolklasserna är fortfarande större än de var i början på -90 talet innan de stora besparingarna och fritidshemmen har det gått från 17 barn på 2 anställda till 35 barn på lika många anställda, samtidigt som hemtjänsten lever med ständiga besparingskrav och hälften av alla samtal till larmcentralerna är från äldre ensamma isolerade människor som får äta antidepressiva medel istället för att få socialomsorg.

 

Och med tanke på ovanstående så är det inte konstigt att 9 av 10 Enligt en omfattande opinionsundersökning från Sveriges kommuner och landsting, vill ha bättre kvalitet i vården, skolan och omsorgen. 8 av 10 är till och med beredda att betala högre skatt om det behövs och 0,5 människor av 10 föredrar sänkt skatt, välfärden är viktigare än skattesänkningar. Det betyder att människor oavsett politisk färg ser och vill ha en annan verklighet än regeringen. Den moderata ordförande i den beredning i SKL som beställt undersökningen var mycket oroad i en intervju i radion eftersom undersökningen var som den var beställd av vänstern.

 

Kanske det är därför inget händer eller för att regeringen inget hör eftersom de fyras gäng med en mun ropar ut sänk skatten och folkets vilja till förbättrad välfärd negligeras och samtidigt fryser de statsbidragen till kommuner och landsting som just ansvarar för vård, skola och omsorg. Vilket innebär för Uppsalas kommuner och landsting drygt 300 miljoner mindre eller 650 tjänster. I den moderata verkligheten så är det bättre om var och en betalar själv ur sin egen plånbok än att vi gemensamt tar ansvar för varandra. 

 

För 13- 14 år i den sk saneringen av statsbudgeten,  demonstrerade många mot nedskärningar och försämringar i A-kassan och sjukförsäkringen, mot sänkta pensioner. I dag står vi återigen med samma krav, samma målgrupper får återigen dra ett tungt lass men det finns en avgörande skillnad: idag görs försämringarna i en tid med stora ekonomiska överskott de görs helt enkelt av ideologiska skäl utifrån den moderata verkligheten. Och kristdemokraterna låter sig nog ledas av ett en del ur bibel som är ungefär så här; den som redan har åt den ska vara givet men den som inget har ska heller inget ha.

 

Strategin är att genom att sänka ersättningsnivåerna i arbetslöshets- och sjukförsäkringen, ställa hårdare krav på de arbetslösa och slå söder den fackliga organiseringen så sätts en press på de lägsta lönerna nedåt, samtidigt som regeringen minskar de arbetslösas möjligheter till förkovran och stimulerar fram en lågavlönad privat tjänstesektor i syfte att pressa fram låglönejobb, tvinga de arbetslösa att ta dessa och skapa ett hårdare klassamhälle. Regeringen tror egentligen inte ens själva att deras politik leder till fler jobb utan säger att arbetslösheten återigen kommer att öka nästa år till 6.4 %.

 

En del av strategin för att slå sönder socialförsäkringssystemen har varit att retoriskt slå fast att man vill minska "minska bidragsberoendet" eller som de också säger "ge ekonomiska drivkrafter" den som är arbetslös eller sjukskriven påstås gå på bidrag, och därmed underförstått parasiterar på dem som arbetar, under det går man till angrepp på det generella välfärdssystemet, för att legitimera sänkta ersättningsnivåer och hårdare tag mot sjukskrivna, förtidspensionärer och arbetslösa. Men försäkringarna finansieras genom avstått löneutrymme från löntagarna och tillhör därmed alla invånare som en rättighet – inte som välgörenhet, inte som bidrag. Det är precis som med hemförsäkringen jag är med och betalar ifall olyckan skulle vara framme m hoppas självfallet inte att jag ska behöva använda försäkringen.

 

Men bidrag är tydligen bra, kvinnor ska för den förmånliga summan av 3 000 kr hålla sig borta från arbetsmarknaden, ett länge eftersträvat mål för KD- lyckan är total skattesubventionerade hemmafruar är framtiden –  Halleluja, vårdnadsbidraget är här- Länge leve den heterosexuella kärnfamiljenormen!

 

Detta trots att det visat sig bl.a i Norge att diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden ökar och att invandrade kvinnor som redan har svårt att komma in i arbetslivet kommer att löpa ännu större risk att hamna utanför arbetslivet för gott. Samtidigt sänks ersättningsnivån i föräldraförsäkringen allt för att upprätthålla den könsmärka ansvarsfördelningen av hem och barn.

 

Som lågavlönad vilka oftast är ungdomar, kvinnor och/eller människor med invandrar bakgrund är det oerhört tufft i det Blå Sverige. Visstidsanställningar, deltidstjänster och låga löner är vardag. Där står valet för en kvinna som är medlem i Hotell- och Restaurang, som har en medelarbetstid på 52 procent och som nu inte får stämpla upp till heltid välja mellan mat för dagen och A-kasseavgiften. Jag frågade Borg vad han tyckte hon skulle välja, men fick inget svar och det kanske var bra för hans ekonomiska rådgivning passar nog bättre för de 10 procent av befolkningen som äger 71 procent av förmögenheterna. I dagens Sverige växer klyftorna med en rasande fart för det är klyftornas allians som styr.

 

Klimatförändringarna alla och vi är många som känner en stor oro och ansvar. En nyligen utgiven rapport visar att utsläppen tom är större än i de värsta scenarierna som FN:S klimatpanel presenterade, Miljömålsrådet bedömer att fler än hälften av de 16  miljökvalitets målen är mycket svåra – eller inte möjliga – att nå till 2020. En enig klimatberedning föreslår bland annat att kapaciteten på järnväg ska öka med minst 50 procent till år 2020 för att vi ska kunna nå utsläppsmålen. Och statsministern åker gärna till andra länder att för att uppmana dem att göra kraftinsatser. Sedan åker han hem, och urholkar naturvården och miljöhänsynen i skogen, skjuter på redan planerade järnvägsinvesteringar, satsar på stora motorvägsbyggen och lämnar sedan över ansvaret för miljö- och klimat politiken till marknaden och blundar för att det behövs ett samhälligt ansvar för att möta och stoppa klimatförändringarna.

 

Som en sista förolämpning mot hela det senaste årets debatt om klimatfrågorna avrundar regeringen med att flytta ytterligare pengar i VÅP:en från järnvägsbyggen till att bygga mer motorväg Det är inte en seriös attityd år 2008, när klimatfrågan har förklarats så tydligt att till och med George Bush börjar justera sin linje.

 

Borgarna pratar grönt men i verkligheten satsar de svart, asfaltsalliansen – utsläppsalliansen.

 

Ekonomisk politik handlar om vilka och vems problem som ska lösas, vilka frågor som ställs ja hur vi vill att samhället ska organiseras. Från borgerligt håll får jag ofta höra vad ekonomiskt oansvarig vänsterpartiet är och det är väl svårt att förstå för en på högerkanten att verkligheten och problemen ser olika ut beroende på vems eller vilkas sida man ställer sig. Med högerretorik blir det därför ekonomiskt oansvarigt att prioritera välfärd före skattesänkningar. Låt mig visa mer på vad högern kallar oansvarigt Att vi istället för avskaffad förmögenhetsskatt som kostar lika mycket netto vill anställa 40 000 i Folknära jobb i äldreomsorgen, skolan och vården dvs när vi gör precis det folkopinionen  vill stärker kvalitén i vård, skola och omsorg då är det oansvarigt- undrar om de anser folkopinionen också som oansvariga. att vi istället för ett jobbskatteavdrag som gynnar dem med inkomster på över 350 000 inkomster istället vill satsa på en höjning av kvinnors löner vilket passar extra bra nu när sjuksköterskorna strejkar, höjda garantipensioner, återställande av A-kassa och en tandvårdsreform där tandvården blir en del av högkostnadsskyddet, att vi istället för att enorma överskott i statsbudgeten vill använda en del av dem till produktiva framtidsinvesteringar i byggandet av hyresrätter med rimliga hyror och i en kraftig utbyggnad av järnvägar.Att vi väljer en lag om rätt till heltid istället för att beskära kvinnors möjligheter till deltidsstämpling. För mig är det rätt tydligt vem som är oansvarig. Det är genom investeringar i dag vi betalar vi framtidens välfärd. Det är att ta ekonomiskt ansvar i verkligheten. Så därför låt oss byta politik och regering 2010.

 

Låt mig också kort bara få säga det jag tror vi alla känner. 

Låt oss få se ett fritt Palestina och Kurdistan, USA ut ur Irak och Afghanistan. Stoppa avvisningarna till länder där det råder väpnad konflikt låt de människor som flytt därifrån få stanna hos oss, ni är välkomna hit, tillsammans ska vi kämpa för en värld utan förtryck och krig.

 

Vi gör våra politiska val medvetna om att det är genom investeringar idag vi bygger framtidens välfärd, att vi genom att ta ansvar för varandra idag skapar sammanhållning, trygghet och frihet i morgon – tillsammans gör vi alla dagar till våra dagar- till röda solidaritets dagar!

 

 

 

 Ilona Szatmari Waldaus 1 maj-tal: 

 

Den politik som högermajoriteten i Uppsala bedriver är ett svek mot barnen, barngrupperna blir allt större och större, personaltätheten allt lägre. Istället för att satsa på förskolan och alla barn lägger de många miljoner på ett vårdnadsbidrag, ett hemmafrubidrag som motverkar jämställdheten. Detta har kristdemokraterna mage att fira med ett tåg på arbetarrörelsens dag den 1 maj. Det är respektlöst av den kristna högern.

 

Igår hade privatskolan Raoul Wallenberg skolan en helsidesannons i tidningen. Skolan ska öppna i Bäcklösaskolans lokaler. De elever som går där idag tvingas flytta till andra skolor. Små barn får längre skolväg och tvingas lämna sin invanda miljö. Det är respektlöst av högern att flytta om barn för att ge plats åt privatskolor.

 

Just i dag på arbetarnas dag 1 maj startar högern sitt eget val. Visst låter det bra att de som behöver hemvård ska få välja själva men det är inte bra när de privata företagen ges fördelar framför den offentliga driften. Vänsterpartiet anser at Skattemedel ska inte gå till vinster och aktieutdelningar till ägarna. Varken till den kristdemokratiska ägaren av Raoul Wallenberg skolan och andra privatskolor eller till ägarna av de jättelika vårdföretagen. Det är respektlöst av högern  att dela ut våra skattepengar som vinster till några få.

 

Högern sviker barnen och  stödjer kapitalet.

 

Högern sviker också miljön. I Uppsala är det allt färre som åker buss och allt fler som åker bil. Istället för att göra något åt det väljer högern att underlätta för bilisterna genom att öppna gator och bygga parkeringsplatser.  Det är respektlöst av högern att bara se på när växthuseffekten eskalerar.

 

Jag vill säga några ord om jämställdhetsarbetet i Uppsala kommun. Sedan högern tog över har jämställdhetsarbetet prioriterats ned. Så sent som i måndags röstades högern nej till vänsterpartiets förslag om att ta fram en kommunövergripande handlingsplan mot kvinnofrid.

 

I måndags röstade högern också nej till att fira modersmålsdagen i Uppsalas skolor. Ett beslut som passar bra överens med deras neddragningar av modersmålsstödet till barnen i förskolan. Högern röstade samtidigt nej till att förbättra vården och omsorgen om äldre invandrare

 

Kamrater, efter dessa exempel på högerns respektlösa politik vill jag avsluta med något positivt. Vi har snart kommit halvvägs in i den här mandatperioden. Om snart två år kan vi TILLSAMMANS se till att högern åker ut. Till dess kan jag lova er att vänsterpartiet kommer att göra allt för att stoppa förhindra och sätta käppar i hjulen för högerns försök att montera ned den gemensamma välfärden och att göra de fattiga fattigare och de rika rikare.

Den respektlösa politiken ska snart bytas ut mot en politik för rättvisa och solidaritet. TILLSAMMANS ska vi bygga ett samhälle byggt på rättvisa och solidaritet.

 

Leve socialismen,

Leve feminismen, leve 1 maj

 

 

 

Johan Perssons 1 maj-tal:

 

Kamrater

 

Vi lever i en tid som på en och samma gång präglas av avgrundsdjupa faror och aldrig tidigare anade möjligheter. I USA förbereder forskare de sista stegen för att kunna tillverka nytt liv. Den teknologi som i folkflertalets händer skulle kunna användas för att skräddarsy bakterier som bryter ner miljögifter riskerar i kapitalets tjänst att utnyttjas för fruktansvärda former av biologisk krigsföring. Den accelererande teknologiska och vetenskapliga utvecklingen på alla fronter gör för varje dag kapitalismen mer ohållbar.

 

Mänskligheten står i dag inför ett vägskäl. Den högra vägen, den breda vägen, kantas av imperialistiska oljekrig, kapitalistisk utsugning, eskalerande klimatkatastrofer, resurskonflikter och fascism. Det är vägen som leder till barbariet.

Den vänstra vägen må vara smal och svår, men det är den enda vägen till folkmakt och mänsklig frigörelse. Det är vägen till socialismen.

 

Ingen utav dessa vägar är av ödet förutbestämd. Vi, världens folk, har makten att bygga vår egen framtid. I höjden räddarn vi ej hälsa, ej gudar furstar stå oss bi. Det är upp till oss själva, alla vi här, att höja den röda fanan och leda Sverige in på socialismens väg.

 

Mäktiga krafter vill föra Sverige in på den högra vägen. Reaktionärerna, storkapitalisterna, de pissljumna liberalerna som svär läpparnas trohet till humanism och demokrati men som i sitt inre darrar av hänförelse inför tanken på Starka Män, hårdare tag och drag under galoscherna. Och i dag kamrater är det dessa våra fiender som sitter i regeringen och som blåser till attack mot varje civilisatoriskt framsteg som gjorts i detta land.

 

Våra fiender må vara mäktiga, de må ha regeringsmakten i sin hand och företagen i sin ägo de må kontrollera mediernas propagandatribuner och den statliga våldsapparaten men innerst är de ändå papperstigrar.

Det ligger nämligen i borgarklassens natur att de aldrig kan vinna, inte slutgiltigt. De kan trycka ner oss, och trycka ner oss och trycka ner oss. Men de kan aldrig vinna. Utsugaren kan nämligen aldrig existera utan den utsugne, men arbetarklassen kan när som helst göra sig av med parasitklassen.

 

Och jag har ett budskap i dag till alla fläskkotlettkammade Stureplansprofiler i landet. Ni kanske trodde att ni hade vunnit, men tro mig, ännu är det här kriget långt ifrån slut.

Ni må ha det tunga artilleriet, men mot er har ni en hel gerillaarmé. Vi kommer att strida med metoder ni aldrig kunnat förutse. Vi kommer att möta er på alla fronter och kasta oss ur bakhåll där ni minst anar det. Och framförallt, som varje segerrik gerilla från IRA till FNL så kommer vår seger bero på att vi rör oss bland folket som fisken i vattnet. Vi kommer att finnas på varje arbetsplats, i varje bostadsområde och i varje folkrörelse. Överallt kommer vi att lyssna till folket, ta del av deras problem och gå till handling.

Vi kommer att stå tillsammans med alla kämpande arbetare i Sverige, precis som vi nu står tillsammans med de strejkande sjuksköterskorna!

Och vi kommer att stå tillsammans med alla folk i världen som reser sig mot imperialism och förtryck. Vi står i dag tillsammans med millioner i Venezuela, i Nicaragua, I Ecuador, i Bolivia, på Kuba, i Nepal, i Västsahara, i Kurdistan, i Irak, i Palestina, över hela världen.

Vi kommer att fortsätta slåss mot imperialismen här i Sverige. I kommer att sätta stopp för Sveriges vapenexport till USA. Vi kommer att kräva Sverige ut ur Afghanistan! Inga svenska soldater ska stupa i USA:s oljekrig.

 

Vi ska stå för lösningarna på det växande klimathotet. Lösningar som inte bygger på moraliserande över individers konsumtion utan på en omställning av hela det ekonomiska systemet.

Vi ska avslöja maktens myter om samförstånd och klassfred. Vi ska alltid utgå från ett konfliktperspektiv och visa att politik handlar om: klass mot klass!

Vi ska vinna Sverige för socialismen och vi ska vinna valet 2010. Vi ska se till att varje arbetarröst blir en antifascistisk röst. Vi ska krossa Sverigedemokraterna och vårt vapen kommer att vara en offensiv vänsterpolitik.

 

Kamrater

Ner med kapitalismen!

Ner med imperialismen!

Ner med regeringen!

Himmelen åt prästerna, helvetet åt kapitalisterna och jorden åt proletärerna!

Leve socialismen!

Leve Första maj!

 

 

 

Fredrik Svenssons 1 maj-tal:

 

Kamrater!

1936 Stupade Olle Meurling, kommunist, student, från Uppsala i kriget mot Francos fascister och var då den första svensken att stupa i det spanska inbördeskriget.

 

Det är i år 40 år sedan studenterna i Paris satt ner foten och visade att man kunde vara en progressiv kraft att räkna med. Studenterna revolterade på gatorna mot det konservativa samhället och protesterna spreds över världen. Sedan händelserna i maj i Paris har studenter i världen många gånger rest sig i protest, inte minst idag mot förtrycket i Iran och mot den Israeliska apartheidregimen.

 

Idag har flodvågorna som en gång var studentprotesterna i Sverige mattats av till små ringar på vattnet, men även idag har studenten all anledning att kämpa.

 

Arbetarklassens möjlighet till högre utbildning minskar dagligen, i en mer och mer nyliberal värld med färre och färre skyddsnät blir det svårare och svårare att klara sig på det skamligt låga studiemedlet. Fler och fler studenter, inte minst tjejer, mår också dåligt under sin studietid. En studielön att leva på , inte lån, borde vara ett självklarhet.

 

Också den lägre utbildningen omformas för att hålla tillbaka arbetarklassens barn. Skolans uppgift är som vi vet att skola arbetskraften. Och i det borgerliga Sverige ska den inte skolas in till högskolan, och om den har kommit dit så ska den hållas kort. När möjligheter så som att senare i livet komplettera sina betyg på kommvux skärs ner eller helt försvinner är det inte de rikas barn som är förlorarna. Synen att vissa gör saker med händerna och andra med huvudet är på väg tillbaka och måste bekämpas.

 

Vi se också hur ideologiska motiv smyger sig in i  undervisningen. Den statliga historieskrivningen i form av forum för levande historia och deras hetskampanj mot kommunismen är folkpartiets dröm scenario. Istället för en undervisning som ger alla möjligheten att själva kritiskt inhämta kunskap ska förenklade halvsanningar präntas in i unga människor.

 

Kapitalets drömarbetare skapas på löpande band i de svenska skolorna under ledning av major Björklund. Konsekvent försöker man få kunskap att vara förbehållet de välbeställda. Arbetaren som inget vet är lättare att hålla på mattan, den som inte får lära sig kritiskt förhållningssätt i skolan sväljer med lätthet DNs lögner. Arbetarklassen behöver kunskap för att bryta slaveriets bojor!

I kampen om människans tankar står intressena som så ofta annars, klass mot klass.

 

 

Skriv en kommentar

Du måste vara inloggad för att kunna kommentera.