Debattartikel: Den första jämställda generationen
Debattartikel av Ilona Szatmári Waldau publicerad i UNT 30/8.
Vänsterpartiet vill ta ytterligare steg mot ett samhälle där kvinnor och män är jämlika, i alla avseenden, skriver Ilona Szatmari Waldau.
Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora. Kvinnors livsinkomst är i dag i genonsnitt 3,6 miljoner kronor mindre än mäns.
Det innebär inte bara att kvinnor har lägre löner, det innebär också att många kvinnor får en pension som det är svårt att försörja sig på.
Skillnaderna minskar, men i nuvarande takt kommer barn som föds i år ha jämställda löner när de är över 30 år.
Vi måste inte vänta 30 år på att få jämställda löner och en ekonomisk jämställdhet. Det finns flera åtgärder som kan göras för att de barn som föds i dag ska kunna få jämställda löner när de går ut i arbetslivet.
En viktig del i att öka jämlikheten mellan kvinnor och män är att utmana normerna kring föräldraskap och familjeliv. I dag tas merparten av föräldrapenningen ut av kvinnor och kvinnor jobbar ofta deltid eller inte alls när barnen är små. Det påverkar livsinkomsten och den framtida pensionen.
En delad föräldraförsäkring är bra för jämställdheten och för kvinnors ekonomiska ställning.
En orsak till ojämställda löner är att kvinnor oftare arbetar deltid, i många kvinnodominerade yrken är deltid mer regel än undantag. Precis som i Uppsala kommun, där vi har infört heltidstjänster, måste rätt till heltid vara norm på arbetsmarknaden. Det är vi beredda att jämlikhetlagstifta om.
En annan orsak är att kvinnodominerade yrken ofta har lägre löner än mansdominerade.
Här föreslår Vänsterpartiet jämställdhetsmiljarder, ett ekonomiskt stöd på fem miljarder per år till kommuner och landsting för att höja kvinnors löner. Eftersom Sveriges kommuner och landsting sysselsätter över en miljon människor och tillsammans är Sveriges största arbetsgivare kan förutsättningarna att utjämna systematiska löneskillnader ge resultat inom en nära framtid.
Arbetsvillkor och arbetsmiljö följer ett tydligt köns- och klassmönster. Kvinnodominerade branscher tenderar att präglas av sämre arbetsvillkor och en sämre arbetsmiljö än motsvarande mansdominerade branscher. Kvinnor blir också oftare sjukskrivna än män. Stödet till kommuner och landsting ska därför också kunna användas för att förbättra arbetsvillkor och arbetsmiljö. En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle innebära en mer hållbar arbetsdag.
Den ekonomiska ojämlikheten är en av orsakerna till att många kvinnor tvingas stanna kvar i relationer där de misshandlas, fysiskt, psykiskt och sexuellt.
När vi är i beroendeställning blir utsattheten större, men genom politiska beslut har vi all möjlighet att skapa förändring.
Jag har genom åren mött kvinnor som på grund av låga pensioner tvingats kvar i dåliga äktenskap. Gapet mellan pensioner är större än mellan inkomster, kvinnor får bara ut i genomsnitt 70 procent av vad männen får ut i pension. Sverige behöver ett nytt, rättvist pensionssystem som bygger på inkomstbortfallsprincipen, men som trots det har en omfördelande roll för att göra det mer jämlikt.
Ingen kvinna ska av ekonomiska skäl känna sig tvingad att stanna kvar i en relation där hon misshandlas.
Eftersom män har högre inkomst och även större tillgångar än kvinnor är ett progressivt skattesystem som omfördelar från rik till fattig även ett system som omfördelar från män till kvinnor. Skattehöjningar för höginkomsttagare, miljonärs- och förmögenhetsskatt, ett avskaffat jobbskatteavdrag och likvärdig beskattning också för sjuka, arbetslösa och föräldralediga är några av de skatter som kan omfördela och förbättra kvinnors ekonomiska villkor.
Vänsterpartiet vill ta ytterligare steg mot ett samhälle där kvinnor och män är jämlika, i alla avseenden. Vi vill förverkliga det senast när dagens nyfödda gått ut gymnasiet. De förtjänar att bli den första jämställda generationen.