En paneldebatt om den svenska skolan och New public management
Den 4 december anordnade Vänsterpartiet Uppsala en paneldebatt om den svenska skolan och ”New Public Management” (NPM).
Ett tjugotal personer samlades på Drabanten i centrala Uppsala för att lyssna till Mattias Westermark från Lärarnas Riksförbund, Hanna Victoria Mörck från Vänsterpartiet och Jonas Segersam från Kristdemokraterna. Paneldebatten modererades av Ylva Maria Larsdotter (V).
Debatten var tänkt att handla om ”New Public Management”, det vill säga den organisationsmodell för vår offentliga förvaltning som från och med 90-talet och fram till idag fått en allt ökande dominans. I Uppsala kommun är organisationsmodellen särskilt utbredd.
NPM efterliknar på många sätt hur företag styrs med ett för offentlig förvaltning nytt fokus på mätbarhet, effektiviseringar, uppföljning och en ökad administrativ börda. Även sådant som öppna kontorslandskap kan kopplas till detta begrepp.
Paneldebatten handlade om det, men även andra frågor kom upp på dagordningen. Privatskolornas roll i kommunen, konsekvenserna av det fria skolvalet och lärarnas utsatta situation med pågående besparingar sedan 1990-talet var några av de saker som togs upp.
Mattias Westermark berättade om hur dessa besparingar påverkar honom i sitt dagliga arbetsliv och vilka konsekvenser det får på skolan, så som indragen elevhälsa och stöd för elever med särskilda behov.
Hanna Victoria Mörck (V) talade bland annat om vikten av en jämlik skola och att utbildningsnämnden behöver bli bättre på att lyssna på de lärare som är missnöjda över sin arbetssituation.
Jonas Segersam (KD) försvarade det fria skolvalet och argumenterade för att kommunen behöver bli bättre på att informera elever så att de kan göra bra skolval, ett påstående som kritiserades under frågestunden. Segersam sa också att den kristdemokratiska hållningen är att det inte går att skapa en perfekt skola utan bara en som är bra nog, vilket togs emot med stor förvåning av publiken.
Hanna Victoria Mörck (V) höll inte med om det, men det gjorde Mattias Westermark som ansåg att vi måste ha som utgångspunkt att alla nya skolor kommer ha problem.
Utbildningsstudien PISA visar svart på vit att vi har en ojämlik skola. Skolvalet och privatskolor snedvrider skolan till fördel för de som har bäst förutsättningar. Det fria skolvalet gynnar högpresterande elever som också favoriseras av privatskolorna som föredrar elever som inte är lika resurskrävande som elever i behov av särskilt stöd.
Vänsterpartiet anser att staten måste ta ett större ansvar, avskaffa riktade bidrag till förmån för ett generellt stöd till skolan, avskaffa vinstjakten och istället ska överskott återinvesteras i skolan och för eleverna, inte hamna hos riskkapitaliser som ser elever som en handelsvara.
Det behövs en reglering av de privata alternativen för att byta ut ”New public management” och företagslogiken inom offentlig förvaltning till förmån för en behovsprövad tillitsstyrning.
Det skulle i praktiken innebära ett större fokus på medborgaren (i skolans fall eleven) och att den offentliga styrningen fokuserar på säkerställande av kvalité för medborgaren i verksamhetens uppdrag.
Det skulle även innebära ökad frihet och ansvar för medarbetare (i skolans fall lärare och annan personal) att tänka nytt och ta ansvar för egna beslut och initiativ till förbättringar.
Tillitsstyrning syftar även till att förbättra samsyn och systemsyn, samt helhetsuppfattning inom förvaltningar och offentlig verksamhet för en bättre samverkan.
Så länge vi har vinstintressen i välfärden och avsaknad av regler, så kan vi aldrig ordna det offentliga systemet och ha en jämlik skola som är bra för alla elever.
Vill vi att alla ska ha en likvärdig och rättvis möjlighet till utbildning och att tillgodogöra sig viktig kunskap som behövs i vuxen ålder måste vi ha en skola som är jämlik – oavsett vart i landet du bor.
Var du bor eller din klasstillhörighet och föräldrars möjlighet att ge stöd ska inte vara avgörande för vilken utbildning och möjlighet du får i skolan. Det viktigaste på kort sikt är ett ökat statligt stöd till kommunerna för att avlasta ”New Public mangements” orimliga fokus på effektiviseringar.
