Vision

Skolan, från förskola upp till gymnasienivå, har en unik förmåga att utjämna klasskillnader. I förskolan läggs grunden för språket och en bra skolgång. Grundskolan ska ge alla elever grundläggande kunskaper, väcka elevernas lust att lära och bidra till att eleverna blir människor som tar ansvar för demokrati, samhälle och miljö. Gymnasieskolan ger grundläggande yrkeskunskaper och tillträde till högre utbildning och en bra ställning på arbetsmarknaden. Skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter, oavsett storleken på föräldrarnas plånbok.

Idag går utvecklingen åt fel håll. Den ojämlika skolan speglar det ojämlika Uppsala och föräldrars bakgrund spelar allt större roll i skolresultaten. Marknadens intrång i skolan med glädjebetyg och vinstfokus underminerar skolans utjämnande potential och cementerar klassklyftor. Så behöver det inte vara.

I förskolan läggs grunden för en bra skolgång

Vänsterpartiet vill att förskolorna i Uppsala drivs med barnens behov i centrum, inte på vinst för företagen. Enskilda privata skolor som drivs i vinstsyfte ska inte finnas i Uppsala.

Varje barn har olika behov och förutsättningar. Förskolans verksamhet ska utgå från varje barns unika behov och vara till för alla barn, oavsett föräldrarnas situation. För att kunna uppmärksamma och tillgodose varje barns behov behövs personal med rätt kompetens. Flera förskollärare ska vara legitimerade och personalen ska kunna vidareutbilda sig på arbetstid. Förskolans pedagogiska uppdrag kräver att verksamheten är förankrad i vetenskap och beprövad erfarenhet.

Förskolorna ska använda sig utav genuspedagogik för att alla barn ska utvecklas till självständiga individer oavsett kön.

Det är viktigt att barn går i förskola. Barn ska i första hand erbjudas en förskoleplats i närheten av sitt hem. Enligt skollagen ska ingen familj behöva vänta längre än fyra månader för att bli erbjuden en barnomsorgsplats. Det innebär att platser långt ifrån hemmet inte är tillräckligt för att uppfylla uppdraget. Marknadsskolan och det fria skolvalet förhindrar detta idag och många familjer tvingas vänta för länge på en rimlig förskoleplats.

Öppna förskolor är ett viktigt inslag i vårt samhälle för nyblivna föräldrar och barn och en bro in i förskolan. Det är ett verktyg för integration och erfarenhetsutbyte och ska finnas tillgängligt för de som vill nyttja dem. En öppen förskola kan tillsammans med regionens verksamhet skapa en Familjecentral. Där kan föräldrar få stöd i sitt föräldraskap. Familjecentraler ger en bra samverkan mellan kommun och region, och ger familjer möjlighet till ett samlat stöd på ett ställe. De behöver stärkas och gärna bli fler.

För att det ska finnas tillräcklig tid för barnen och för att pedagogerna ska ha en rimlig arbetsmiljö ska förskolan bedrivas i små barngrupper. Barngruppen bör inte vara större än 12 barn i 1–3 årsgrupp och 15 barn i 3–5 årsgrupp.
Alla barn har rätt att delta i förskolans aktiviteter, även när deras föräldrar blir arbetslösa eller föräldralediga med ett syskon. Alla barn ska erbjudas förskoleplats med längre vistelsetid än det lagstadgade 15 timmarna i veckan. Då får alla barn en bra start i livet och för den framtida skolgången.

Barnomsorg måste finnas tillgänglig när den behövs för föräldrar som arbetar. De ska kunna lita på att det även finns barnomsorg på kvällar, helger och nätter.

Förskolan har en betydelsefull roll för barns språkutveckling. Varje barns språkutveckling ska stöttas oavsett vilket modersmål barnet har. Därför är det viktigt att fler barn går i förskolan och att kommunen har ett väl utbyggt modersmålsstöd.

Vänsterpartiet Uppsala vill att

• förskolan ska fortsätta utveckla sitt arbete med genuspedagogik.
• fristående förskolor med vinstsyfte inte ska förekomma.
• fler pedagoger ska ha förskolelärarlegitimation.
• förskolan ska som minst följa Skolverkets riktmärke och bestå av barngrupper om högst 12 barn i 1–3 årsgrupp och högst 15 barn i 3–5 årsgrupp och personaltätheten ska vara högre.
• alla barn ska erbjudas längre vistelsetid än 15 timmarna i veckan i förskolan.
• barnomsorg ska finnas tillgänglig även på obekväma arbetstider.
• Boverkets riktlinjer vad gäller utemiljö för förskola och grundskola ska följas.

Jämlikhet byggs i grundskolan

Uppsalas skolor präglas idag av stora klassmässiga skillnader. Skolresultaten varierar stort mellan olika skolor i kommunen där studievana elever går i vissa skolor och studieovana i andra. Trots att vi är en kommun med goda förutsättningar så lyckas skolorna inte kompensera för elevers olika förutsättningar. Marknadsskolan och dagens utformning av det fria skolvalet cementerar klassklyftor. Den nära skolan ska vara den bästa skolan, för alla.

Vänsterpartiet anser att de enda fristående förskolor och skolor som ska tillåtas är sådana som drivs utan vinstsyfte. Inte heller ska det vara tillåtet för riskkapitalbolag att äga verksamheterna.

Vänsterpartiet jobbar för detta på riksdagsnivå och för att hela systemet med skolpeng ändras till att utgå från behov och reella kostnader. I kommunen ska strukturersättningen till skolor användas för att motverka klasskillnader och skapa en mer likvärdig skola, och fördelas så att resurser går till de skolorna med elever med störst behov. För en mer likvärdig skola behöver strukturersättningen öka, vilket betyder att elever med behov ska följas av en större skolpeng. Ersättning ska alltså ges efter behov. Kommunen behöver även se över om det går att tilldela resurser utifrån hur kostnaderna fördelar sig för skolan vilket är per klassenheter istället för per elev.

Landsbygdsskolor är viktiga för att barn ska kunna gå i skolan nära hemmet. De är också ofta mindre och kostar mer. Därför behöver ersättningen till små skolor värnas.

Skolorna ska stärka sitt arbete med det kompensatoriska uppdraget, vilket innebär att ge stöd utifrån de behov och olika förutsättningar man har från hemförhållanden och personliga förmågor. Detta för att kompensera för att en del elever växer upp med svårare förutsättningar i sin hemmiljö. Utbildning ska ges efter behov. För att lyckas med det kompensatoriska uppdraget krävs en god pedagogisk kompetens hos lärarna och god arbetsmiljö för lärarna. Personaltätheten ska öka och undervisningsgrupperna ska minska. Fler utbildade lärare är en förutsättning för att stärka de elever som får minst stöd hemifrån.

Tvålärarsystemet är ett arbetssätt som kan gynna arbetet i grundskolan.

Varje skola i Uppsala behöver tillgång till god specialpedagogisk kompetens. Antalet specialpedagoger på skolan ska vara relaterade till antalet elever. Specialpedagogen/pedagogerna ska finnas på skolan, ingå i elevhälsoteamet och då även ingå i skolans förebyggande arbete.

Det ska vara obligatoriskt för skolan att erbjuda läxläsningsstöd. Lärandet ska ske i skolan i så stor utsträckning som möjligt med vägledning av lärare. Ett försök med läxfri skola kan göras som sedan utvärderas efteråt. Minst en skola ska pröva att låta all läxläsning ske under skoldagen.

Skolan ska vara helt avgiftsfri. Det är inte tillåtet med avgifter för material, utflykter eller mellanmål.

Många elever och ungdomar i Uppsala engagerar sig för att motverka pågående klimatförändringarna. Skolorna ska ta del av detta engagemang genom klimatsnål, ekologisk och närodlad skolmat. Genom sin skolmat ska skolan bidra till att kommunen halverar sin köttkonsumtion.

Studievägledning är viktigt för att hjälpa elever att navigera rätt och för att kunna välja program efter eget intresse och önskan, inte efter andras förväntningar.

Särskilda undervisningsgrupper och resursskolor

Stora klasser, neuropsykiatriska funktionshinder (NPF), få vuxna och ont om tid till hjälp gör att många elever har svårt att klara skolan i ordinarie klass. Även om skolan ges mer och bättre resurser kommer det alltid finnas elever som behöver mer och särskilt stöd. Då behöver det finnas särskilda undervisningsgrupper och resursskolor med specialistkompetens och högre personaltäthet för att alla barn ska få en bra utbildning. De här formerna behöver finnas tillgängliga på lika nivåer och medfinansieras centralt för att det inte ska bli en pengafråga för varje enskild rektor.

Anpassad grundskola/gymnasieskola, som tidigare kallades särskolan, behövs för de barn som trots extra stöd inte klarar grund- och/eller gymnasieskolans kunskapskrav. Dessa elever ska ha rätt till lärare och skolledning med specialpedagogisk kompetens och god tillgång till resurser för att kunna möjliggöra detta. Stora skolgårdar med mycket utrymme för både lek och pedagogik är särskilt viktigt för elever i särskolan. Enheterna får gärna integreras på en större skola.

Vänsterpartiet Uppsala vill att

• alla ska gå ut grundskolan med behörighet till gymnasiet
  antalet utbildade lärare per elev ökar.
• skolpeng ska utgå från barns behov, därför behöver strukturersättningen öka.
• skolmaten ska bidra till att kommunen halverar sin köttkonsumtion.
• undervisningsgrupperna ska bli mindre och personaltätheten högre.
• att det på varje grund- och gymnasieskola ska finnas specialpedagog(er) med hög kompetens och att antalet specialpedagoger är relaterade till antalet elever.
• varje skola ska erbjuda läxläsningsstöd.
  ett försök med läxfriskola ska genomföras och utvärderas.
• kommunen arrangerar lovskola för elever som behöver det.
• det finska förvaltningsansvaret i skolan ska utvecklas med fler verksamheter på finska.
• kommunen ska ha en skolbiblioteksplan som säkerställer att alla elever har tillgång till ett bra skolbibliotek.
• alla barn ska ha rätt till fritids, inklusive barn till arbetslösa och föräldralediga.

Sätt elevernas hälsa och välmående i första rummet

Skolverksamheten har under en längre tid varit utsatt för ett ökat uppdrag och stora sparkrav. Särskilt elevhälsan och studie- och yrkesvägledning har påverkats med kraftig underbemanning.

Skolan ska vara en trygg plats fri från rasism, antisemitism, islamofobi, diskriminering på grund av funktionshinder, mobbning och sexuella övergrepp. Skolan ska arbeta normkritiskt – ingen elev ska känna sig kränkt eller osynliggjord. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen. Alla som arbetar med ungdomar ska fortbildas för att upptäcka trakasserier och utsatthet och för att kunna arbeta med attitydförändringar.

Lärarna behöver kompletteras med elevvårdande personal. Samverkansformen mellan socialtjänst, skola, polis och fritidspersonal (SSPF) behöver utökas till att även omfatta mellanstadiet.

Psykisk ohälsa bland unga är ett växande problem. Alla skolor ska ha god tillgång till elevhälsa för att förebygga den psykiska ohälsan. Elevhälsan behöver även mer tid, för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande, och inte bara reaktivt när problemen redan uppstått. För detta behövs det mer personal.

En bidragande orsak till ökad psykisk ohälsa bland skolelever är den ökade betygshetsen. På den nationella nivån arbetar Vänsterpartiet med att få bort fokuset på betyg. Om betyg ska användas så ska de sättas tidigast i årskurs 7, ske på ämnesnivå och vara mer förlåtande för enstaka misstag än idag.

Alla skolor ska kunna erbjuda en trivsam och funktionell arbetsmiljö för alla elever och lärare. Elever och personal ska ha inflytande över hur undervisning och arbetsmiljön formas. Elevråden ska ha rimliga ekonomiska och organisatoriska resurser för att utföra sina uppgifter.

Uppsalas skolor ska arbeta aktivt för att förebygga stillasittande och säkerställa att barn är i rörelse varje dag. Skolans ansvar är att anordna fysisk aktivitet på barnens egna villkor. Gåbussar, där skolpersonal tillsammans med barn i lägre skolåldern promenerar till och från skolan, ska införas där det är möjligt. Elever ska uppmuntras till att gå eller cykla till skolan. En områdesindelning, där skolan kan väljas inom ett geografiskt område, minskar behoven av att transportera barnet till skolan med bil kors och tvärs över kommunen.

Elever ska känna sig trygga och att deras integritet respekteras vid omklädning. Detta kan göras genom att exempelvis omklädnings- och duschbås införs.

I Uppsala kommun ska alla barn lära sig att simma innan de går ut årskurs tre. För att möjliggöra detta ska ”skolsim” införas, där simlektioner sker på skoltid i samarbete med föreningslivet, avgiftsfritt.

Att vara trygg i skolan inkluderar även att inte behöva oroa sig för att få mens utan att ha med sig egna mensskydd eller för att föräldrar inte ska ha råd med mensskydd. I skolan ska det finnas tillgång till kostnadsfria mensskydd.

Skolan är bara så bra som det omgivande samhället ger den möjligheter till. Fritids behövs för att ge omsorg om barn, en meningsfull fritid och för att ge pedagogiskt stöd för att stärka skolämnen. Allaktivitetshus ska finnas med fritids och aktiviteter för både barn och vuxna.

Barn och ungdomar som tillbringar lång tid på sjukhus ska få undervisning där. Ansvaret har den kommun där sjukhuset ligger. Utbildningsformen behöver ges bättre resurser för att säkra att eleven kan återgå till ordinarie skola efteråt.

Vänsterpartiet Uppsala vill att

• skolan är en trygg plats med nolltolerans mot mobbning och sexuella trakasserier.
• alla skolor ska säkerställa att barnen är i rörelse varje dag.
  skolan erbjuder kostnadsfria mensskydd.
• ”skolsim” ska göra att alla barn lär sig simma innan de går ut årskurs tre.
• det ska införas nyckeltal för antal elever per anställd inom elevhälsan.
• frukost ska serveras i skolan.
• alla barn ska ha rätt att vara på fritids på lika villkor, oavsett föräldrarnas sysselsättning.
• allaktivitetshus etableras där det finns behov.
  skolan ska vara drog- och rökfri.

En gymnasieskola för framtiden

En fullföljd gymnasieutbildning ger möjligheter för en god position på arbetsmarknaden och att vidareutbilda sig senare i livet. Alla ungdomar ska nå en fullgången gymnasieutbildning.

Likt övriga delar av skolväsendet präglas Uppsalas gymnasieskolor av ojämlikhet och stora skillnader i resultat mellan skolor. Att skolan är ojämlik påverkar inte bara enskilda elever utan också hela samhället och riskerar att leda till en försvagad demokrati. Vinstintressets inträde i skolan har bidragit till att splittra gymnasieskolan. Det finns idag en grupp elever som av olika anledningar hoppar av gymnasiet och då får en utsatt position i förhållande till arbetsmarknaden. Skolan lyckas inte med att anpassa utbildningen efter dessa elevers behov.

Gymnasieskolans pedagogiska verksamhet ska anpassas utefter elevernas behov och möjliggöra för alla ungdomar att fullfölja en gymnasieutbildning och nå högskolebehörighet.

Det kompensatoriska uppdraget inom gymnasieskolan är minst lika viktigt som inom grundskolans verksamhet. Det ska genomsyra hela verksamheten, exempelvis i utbildningen och i studie- och yrkesvägledningen.

Ungdomar med olika bakgrunder, av olika kön och med olika grader av studievana ska mötas i gymnasieskolan. Därför ska praktiska och teoretiska program blandas då detta är möjligt.

De yrkesförberedande programmen är viktiga och ska ha en tydlig samverkan med arbetslivet. Förutom färdigheter i sitt yrke behöver elever på yrkesförberedande program också ha goda kunskaper i kärnämnena. Alla elever ska få de resurser som behövs för att fullfölja gymnasieutbildningen på tre år. Möjligheterna att komplettera på komvux ska fortsätta att stärkas och värnas.

Alla har förmåga att läsa vidare och så många som möjligt ska få den chansen om de vill. Vänsterpartiet vill att alla gymnasieprogram ska ge grundläggande högskolebehörighet för att ge alla ungdomar samma chanser i livet, oavsett om man är praktiskt eller teoretiskt lagd. Detta arbetar vi för i riksdagen. Att alla gymnasieprogram ska ge högskolebehörighet kan innebära att vi behöver ge ett ökat stöd till elever.

Alla gymnasieskolor ska ha god arbetsmiljö för sina elever med tillgång till det som behövs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen, exempelvis skolbibliotek.

Vänsterpartiet Uppsala vill att

• alla elever ska fullfölja en gymnasieutbildning.
• studievägledning ska ges tillräckligt med resurser.
• praktiska och teoretiska gymnasieprogram ska blandas på samma skola där så är möjligt.
• skolbibliotek ska finnas på alla skolor.
• ökad personaltäthet i gymnasieskolan.
• att det på varje grund- och gymasieskola ska finnas specialpedagog(er) med hög kompetens och att antalet specialpedagoger är relaterade till antalet elever.

Att arbeta i skolan

Många lärare vittnar om ett roligt arbete men med en ansträngd arbetsmiljö. Lärare ska ha tid på sig att planera lektioner, ge stöd och genomföra undervisningen. Istället kan en lärare behöva jobba både som socialarbetare, administratör och mycket mer. Det viktigaste i skolan är tillräckliga resurser för en god undervisning.

Vänsterpartiet Uppsala vill att

• personal ska kunna vidareutbilda sig på arbetstid.
• personalen ska ha stort inflytande över arbetsmiljön.
• grundbemanningen ska höjas och antal anställda per chef ska bli färre inom skolan.

Uppdaterades: 14 jun 2022