På första maj presenterar Vänsterpartiet 10 steg för hur det i Uppsala ska gå att bygga bort bostadsbristen och få fram fler bostäder vanligt folk vill ha och har råd med.

1. Upprätta ett mål om att göra Uppsalas allmännytta till landets bästa
   Genom att sätta ett kommunalt mål om att vi ska göra Uppsalas allmännytta till landets bästa skapar vi en gemensam ambition för att med högre prioritet och med fler grepp genomföra de renoveringar vi står inför utan att hyrorna sticker iväg. Och när det byggs nytt kan det göras med prioriterat fokus på att bygga bostäder vanligt folk har råd att bo i.
   

2. Jaga de lägsta hyrorna mer än den mest spännande arkitekturen
   När till och med vårt eget allmännyttiga bostadsbolag Uppsalahem uppger att kommunens gestaltningskrav gör det svårt att bygga på ett sätt som pressar hyrorna nedåt är det ett bevis på att vi har mycket kvar att göra. När nya bostadsområden planeras vill vi att de ska utformas så att det i områdena kan finnas inslag av fastigheter med en enklare utformning och därmed lägre hyror. Därför behöver vi göra avkall på dagens strikta gestaltningskrav, vi behöver i större utsträckning skapa förutsättningar för prefabricerade hus och vi vill ge hela kommunkoncernen i uppdrag att ta fram en strategi för hur vi i alla delar av vår mark och bostadspolitik ska sätta fokus på att pressa hyror nedåt.
   

3. Upprätta en träbyggnadsnorm för klimatsmartare och effektivare byggande
   Att bygga i trä är bra för klimatet; på en femtioårscykel halveras koldioxidutsläppen med industriell träbyggnadsteknik. Dessutom är byggande i trä lämpligt att prefabricera i fabrik, och det minskar byggtiderna på arbetsplatsen markant och innebär därför kostnadseffektivitet och mindre påverkan på vår närmiljö. I dag står det moderna träbyggandet av flervåningshus för en marknadsandel på 10 procent och intresset fortsätter att öka. Vi vill att Uppsala ska bli ledande i byggande i trä och vill därför att kommunen upprättar en norm för hur byggande i trä ska bli ett självklart inslag i vår stadsmiljö.
   

4. Använd förändrade marknadsförutsättningar till att öka andelen hyresrätter
   Förändringar på bostadsmarknaden kommer med stor sannolikhet innebära att företag som fått en markanvisning av kommunen i syfte att bygga påkostade bostadsrätter inte längre har möjligheter till eller intresse av att genomföra sina projekt. Istället för att enbart förlänga dessa markanvisningar, eller sänka priserna till dessa aktörer, så bör kommunen vid varje önskemål om att omförhandla eller återlämna en markanvisning, se över möjligheten att ändra inriktning på anvisningar – från dyra bostadsrätter till prispressade hyresrätter.
   

5. Öka stödet till byggemenskaper för billigare byggande
   Genom att människor går samman och själva planerar och låter bygga flerbostadshus, istället för att låta vinstdrivande byggherrar ta ansvar för hela denna process, minskar kostnader samtidigt som utformningen anpassas utifrån människors behov. Det finns idag ett projekt i planeringsfas i Uppsala, men om vi jämför med till exempel Tyskland ligger vi långt efter. I München har man ett mål om att 20 till 40 procent av markanvisningarna ska gå till byggemenskaper. Uppsala bör upprätta en specifik strategi för hur vi ska kunna underlätta för fler byggemenskaper att ta form i Uppsala.
   

6. Prova koncept med snabba hus för student- och ungdomsbostäder
   Snabba hus är huskroppar som produceras i fabrik, vilket är mycket billigare än att byggas på plats, och som blir hyreslägenheter vilka byggs med tillfälligt bygglov på mark där det finns framtida exploateringsplaner men som tills dessa realiseras är oanvänd mark. När bygglovet går ut och inte längre kan förlängas flyttas bostäderna till ett annat läge där de fortsätter användas. Bostäderna håller samma standard som bostäder byggd på permanent bygglov. Snabba hus-koncept finns i Stockholm och har lett till pressade hyror för unga. Uppsala bör prova detta på en eller ett par platser i kommunen.
   

7. Större kommunalt ansvar för boenden för äldre
   I det nya minoritetsstyrets litar man på att privata aktörer inom ramen för LOV, lag om valfrihet, ska bygga boenden som kommunens äldre behöver. Detta trots att kommunen själv uppger att detta är en stor riskfaktor som kan bli kostnadsdrivande och leda till att vi har överskott på boenden i en del av kommunen och underskott i en annan del. Kommunen betalar dessutom mer till LOV-driven verksamhet än till motsvarande verksamhet i egen regi. Om kommunen tar större ansvar för boenden för äldre kan kostnader minska samtidigt som vi säkerställer att det byggs efter behov. Uppsalahem bör ha en del i detta arbete. Men för att minska investeringskostnader kan en del av bostadsförsörjningen ske genom att privata aktörer bygger och äger fastigheten om kommunen själv säkerställer långsiktiga hyreskontrakt och verksamhetsdrift.
   

8. Utveckla och permanenta modell för att hindra renovräkningar
   Ett stort problem för hyresgäster i de fastigheter som byggdes under miljonprogramsåren och som nu står inför behov av renoveringar är att renoveringarna genomförs på ett sätt som höjer så hyran så mycket att de inte har råd att bo kvar i sina hem. Uppsalahem provade en modell i Eriksberg där boende kunde välja nivå på renovering och därmed påverka hur mycket hyran höjs. Vi vill utvärdera och vidareutveckla denna modell och sedan använda den i hel Uppsalahems bostadsbestånd. Ingen ska behöva lämna sitt hem för att det renoveras.
   

9. Större statligt ansvar för bostadspolitiken
   Landets kommuner och privata fastighetsbolag kommer inte själva klara av att bygga så många nya bostäder med så låg hyra som behövs för att kommunerna ska kunna leva upp till sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar. Under föregående mandatperiod förhandlade Vänsterpartiet och regeringen fram investeringsstöd som ska främja byggande med pressade hyror och ekonomiskt hållbara renoveringar. Statskassan är urstark och de samlade rikedomarna i landet är större än någon gång tidigare. Därför behöver staten göra en märkbar uppväxling av sitt stöd till byggandet av hyresrätter med pressade hyror.
   

10. Utveckla hyresrätten – sälj den inte
    Uppsala kommun är sämst i klassen på att erbjuda hyresrätter till befolkningen. I Örebro är 80 procent av flerbostadshusen hyresrätter, i Uppsala är det bara 36 procent. Sämst av de tio befolkningsstörsta kommunerna. Därför ska Uppsala inte sälja ut de få hyresrätter kommunen äger. Vi vill istället öka ambitionerna på hur många hyresrätter som bör finnas i kommunen. För varje bostadsrätt som byggs bör det byggas minst en hyresrätt.

Uppdaterades: 01 maj 2019