Utbildning
Vänsterpartiets vision är en skola som fostrar kritiska, självständiga och kunskapshungriga medborgare. Det är i skolan vi lägger grunden till det demokratiska och jämlika samhället. Skolan ska vara likvärdig och ge alla barn möjligheten att utvecklas och göra sina egna livsval, oavsett klassbakgrund, föräldrars utbildningsnivå och egna förutsättningar.
Förskolan
En förskola av hög kvalitet
Förskolans pedagogiska uppdrag kräver att verksamheten håller en hög kvalitet och är förankrad i vetenskapligt beprövad kunskap. Utbildade pedagoger är en förutsättning för att detta ska vara möjligt. Men pedagogerna måste också få möjlighet att arbeta under gynnsamma förhållanden. Barngruppens storlek är en avgörande faktor. Därför är det nödvändigt med små barngrupper, högst 12 barn i småbarnsgrupp och 15 i 3-5-årsgrupp.
I förskolan pågår ett utvecklingsarbete som utgår från barnets naturliga lärande i leken och det sociala samspelet mellan barnet, pedagoger och andra barn. I förskoleåldern läggs grunden för barnets lärande inom sociala, känslomässiga och kreativa såväl som kunskapsbetonande områden. För att detta arbete ska bli framgångsrikt måste även personaltätheten öka.
Personalens kunskaper ska tas tillvara genom att kommunen är öppen för alternativa pedagogiska inriktningar i kommunal regi. Både kommunala och enskilda förskolor ska ha en bra kvalitetsredovisning. Enskilda förskolor som drivs i vinstsyfte ska inte finnas i Uppsala.
Det är viktigt att förskolan stödjer barnets språkliga utveckling oavsett modersmål. Modersmålstöd och stöd i utvecklingen av svenska språket ska öka och vara en integrerad del av förskolans verksamhet.
Genuspedagogik ska användas för att stödja såväl flickors som pojkars utveckling till självständiga individer.
Förskola för alla barn
Förskolan ska utgå från barns behov. De behoven kan se olika ut beroende på föräldrarnas bakgrund och familjens situation. Här läggs grunden för en bra skolgång, med ett bra förebyggande arbete kan många problem undvikas längre upp i åldrarna.
Öppna förskolor och familjecentraler behövs i områden med många små barn eller där föräldrar väljer att inte ha sina barn i reguljär förskoleverksamhet. Barn ska i första hand erbjudas plats på en förskola nära hemmet.
Förskolan är till för att tillgodose barnets behov av stabila relationer och grupptillhörighet – inte bara föräldrarnas behov av barnomsorg. Alla barn ska ha rätt att delta i förskolans aktiviteter på lika villkor även när deras föräldrar blir arbetslösa eller när de får syskon. Därför ska alla barn erbjudas förskoleplats med längre vistelsetid än de lagstadgade 15 timmarna i veckan.
Barnets miljö
Lokaler, gårdar och barngruppernas storlek är viktiga delar av barnets miljö. De modulförskolor som finns ska ersättas av permanenta förskolor, byggda för att motsvara pedagogiska och arbetsmiljömässiga krav. Specialister på pedagogiska lokaler ska finnas med tidigt i planeringen av nya bostadsområden.
Alla förskolor ska ha en egen gård. Förskolegården ska vara en plats för odling och naturpedagogik, fler förskolor ska utveckla naturgård.
Grundskolan
Bekämpa klyftor
Uppsalas skolor präglas av stora klassmässiga skillnader. Vinstjakten och det fria skolvalet är motorn som driver utvecklingen. Ett av kommunens verktyg för att motverka detta är strukturersättningen som omfördelar resurser till de skolor som har bäst användning av dem. Resurstilldelningen till skolan måste vara baserad på elevernas behov. En högre strukturersättning kan medföra att elever som idag har rätt till särskolans resurser i ökad utsträckning kan beredas plats i grund- och gymnasieskolor.
Skolan måste anpassas för de elever som idag blir s.k. hemmasittare för att de inte får det stöd som de behöver.
Skolan ska utjämna skillnader i elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skolan ska ge obligatoriskt läxläsningsstöd. Minst en skola ska pröva att låta all läxläsning ske under skoldagen. Varje skola ska utarbeta en plan för studie- och yrkesvägledningen för hela skoltiden, dvs. årskurs 1-9. Under skolåren 7-9 ska eleverna ha särskilt god tillgång till studie- och yrkesvägledning.
I skolan ska alla elever ha samma möjlighet att ta del av verksamheten. Därför ska det inte vara tillåtet med extra avgifter för material, utflykter eller mellanmål.
Mindre klasser och undervisningsgrupper
Uppsalas skolor ska ha höga kunskapsmål för alla elever. Det innebär minskade undervisningsgrupper och en ökad personaltäthet, vilket också är en förutsättning för att stärka de elever som får minst stöd hemifrån i sina studier. För elever med behov av särskilt stöd bör arbetet med små grupper fortsätta och utvecklas. Sådant stöd ska snabbt kunna sättas in och bygga på lärarens bedömning, utan tidskrävande utredningar.
Pedagogisk utveckling och demokratiska arbetsformer
Utrymmet för pedagogisk utveckling och demokratiska arbetsformer ska öka. Personal och elever, men även föräldrar, ska ha större inflytande över skolans verksamhet och miljö. Byråkratisering och toppstyrning ska motarbetas. Pedagogisk kompetens ska finnas i varje skola ifråga om genus och jämställdhet liksom rörande förutsättningarna för en miljömässigt hållbar utveckling. Välfungerande skolbibliotek är en viktig resurs för barns och ungdomars utveckling och alla skolor ska ha tillgång till detta. Samarbetet mellan skolorna och Kulturskolan ska stärkas. Elevernas inflytande på hur undervisningen och arbetsmiljön formas bör öka successivt med åldern och elevernas såväl som personalens inflytande i olika representativa organ ska öka. Elevråden ska ha tillgång till rimliga ekonomiska och organisatoriska resurser för att utföra sina uppgifter.
En trygg och funktionell arbetsplats
Skolan ska erbjuda en trivsam och funktionell arbetsmiljö för elever såväl som för lärare och övrig personal. Skolan ska vara trygg och nolltolerans mot mobbning är en självklarhet, liksom mot alla typer av sexuella trakasserier. Lärarna behöver kompletteras med elevvårdande personal. Psykisk ohälsa bland unga är ett växande problem, särskilt för flickor. Alla skolor ska ha en god tillgång till elevhälsa med kurator, psykolog, skolsköterska och skolläkare, så att elevernas behov tillgodoses.
Satsningen på hbtq-kunskap i skolan och i elevvården ska fortsätta och fördjupas.
Välplanerade lokaler och skolgårdar är viktiga förutsättningar för att barn och ungdomar ska ha lust att röra sig. Vi vill att det tas fram en skolgårdsplan som inkluderar Uppsalas samtliga skolor.
Skolmiljön ska anpassas så att den begränsning som en funktionsnedsättning kan innebära inte blir till ett handikapp för eleven. Det innebär till exempel fysisk anpassning av miljön, anpassad pedagogik, specialutbildad personal, tekniska hjälpmedel och personlig assistans.
Skolorna ska fungera flexibelt, så att stora skillnader i elevantal under tidens gång kan jämnas ut mellan befintliga skolor. Dessutom ska det ständiga behovet av renovering och underhåll av fastigheterna planeras så att år med få elever utnyttjas för detta. Skollokalerna är kommunmedborgarnas gemensamma förmögenhet och får inte ställas mot resursbehov som personaltäthet eller läromedel.
Särskola när det behövs
Särskolan behövs för de barn som trots extra stöd inte klarar grundskolans kunskapskrav. Särskolans elever ska ha rätt till lärare och skolledning med specialpedagogisk kompetens.
Elevens rätt till sitt modersmål
Barn ska få behålla och utveckla sitt förstaspråk. Modersmålundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk ska leva upp till skollagens krav. Elever med annat modersmål än svenska ska ha rätt till minst en timmes undervisning i veckan i sitt förstaspråk. Detta ska göras som en integrerad del av skolarbetet men får inte ta tid från annan undervisning utan ska läggas i direkt anslutning till skoldagen. Hänsyn måste också tas till minoritetsspråkens särskilda ställning.
En väl fungerande sfi-undervisning i kommunal regi liksom undervisning och läxhjälp på modersmålet i skolan är viktiga delar för att den som kommer till Sverige snabbt ska komma in i samhället.
Bra fritidshem för alla
För de yngre skolbarnen är samverkan mellan skolan och fritidshemmet viktig. Det förutsätter en högre personaltäthet och mindre grupper i Uppsalas fritidshem, som har en lägre personaltäthet än riksgenomsnittet och dessutom en låg andel pedagogiskt utbildad personal. Barn till arbetslösa och föräldralediga ska åter igen ha rätt att gå på fritids och tillräckliga resurser måste tillföras.
Även den frivilliga fritidsverksamheten, fritidsklubbar, för elever upp till 13 år ska ha pedagogiskt utbildad personal, framförallt fritidspedagoger.
Gymnasieskolan
En gymnasieskola för framtiden
Fler elever ska genomföra en gymnasieutbildning och nå högskolebehörighet. Gymnasieskolan ska ge alla lika möjlighet och kompensera för elevers olika förutsättningar. Alla Uppsalas skolor ska vara bra skolor. Det fria skolvalet och privata skolor ökar skolsegregeringen. Därför måste stöd ges efter behov, kommunens styrning och finansiering ska locka fler engagerade lärare och skapa mindre klasser på de skolor som behöver det mest.
Ungdomar av olika kön, med olika bakgrunder och med olika grader av studievana ska mötas i gymnasieskolan. För detta krävs en skola där praktiska och teoretiska program blandas.
Stärk de yrkesförberedande programmen
De yrkesförberedande programmen ska utvecklas och få en tydligare samverkan med arbetslivet. Förutom färdigheter i sitt yrke behöver elever på yrkesförberedande program också ha goda kunskaper i kärnämnena. Alla elever ska få de resurser som behövs för att klara detta på tre år. Om det ändå inte fungerar för alla, kan en sjunde skoltermin användas. Möjligheterna att komplettera på Komvux ska fortsätta stärkas.
Den bästa skolan
Konkurrens från privata aktörer ska inte innebära att skolor läggs ned. En skola bör innehålla flera olika utbildningar för att skolan ska ha en så stabil verksamhet som möjligt trots förändringar i elevantal.
Ett gott utbildningssystem kräver en hög personaltäthet och en god pedagogisk kompetens hos lärarna. Den administrativa bördan måste minska så att lärarnas arbetstid används till det pedagogiska uppdraget och inte till administration.
All undervisning ska genomsyras av ett genusperspektiv. På så sätt ges skolan verktyg att förstå och motarbeta den rådande könsmaktsordningen. Även hbtq-kunskap behövs för en skola för alla.
Skolans arbete ska utgå från vetenskaplig beprövad kunskap och sträva efter att använda pedagogisk forskning på internationell toppnivå.