I morgon är det arbetarrörelsens högtidsdag, 1 maj. Det är en dag då vi höjer rösten för en långsiktig politik som skapar ett Uppsala som är bra för alla, inte bara några få. Receptet för ett sådant samhälle heter jämlikhet och solidaritet, vi pekar nu ut tre områden som är särskilt viktiga för att nå dit.

Forskningen visar tydligt att jämlika samhällen är mer välmående samhällen; där är brottsligheten lägre, folkhälsan bättre och människor lever längre. Även den som redan har det bra visar sig få det bättre när jämlikheten ökar. Ojämlikheten och inkomstskillnaderna påverkar den sociala oron och förtroendet mellan människor.

Men trots att vi vet allt det här har det politiska samtalet kantrat i en annan riktning. Debatten är överöst med röster för fler poliser, väktare, övervakningskameror och hårdare tag. Sådana åtgärder behövs ur ett kortsiktigt perspektiv. Men nästan helt saknas röster som konstaterar att vi lever i ett klassamhälle, och att vi utan en politik för jämlikhet kommer att se en nedåtgående spiral av våld, motsättningar och otrygghet.

Grov och organiserad kriminalitet, bilar som brinner och andra hot mot vår säkerhet måste bekämpas av alla berörda samhällsfunktioner. Vänsterpartiet vill ha fler närpoliser och bättre förutsättningar för polisen att utreda brott. Vi vill göra det svårare att få tillgång till vapen genom att tillföra resurser till tullen. Vi vill se skarpare åtgärder mot den svarta ekonomi som livnär kriminella nätverk. Men om vi inte bara vill skapa säkerhet, utan också trygghet, då krävs också en politik som sträcker sig bortom krav på fler poliser och övervakning.

I Uppsala är Vänsterpartiet med och styr. Vi har på flera områden anledning av att vara stolta över insatser som genomförs för att bekämpa ojämlikhet. Vi har ökat byggandet av hyresrätter, inrättat jobb för långtidsarbetslösa och nyanlända, infört rätt till heltid,  vi har minskat barngrupperna i förskolan och vi har höjt kommunskatten för att kunna investera mer i välfärd, i jämställdhet och i att minska vår klimatpåverkan. Inte minst har vi en politik inriktad på barn och unga, på deras fritid och möjligheter att ta del av kultur och idrott.

Det här är ett arbete som måste fortsätta. Aldrig tidigare i modern tid har klyftorna varit större i samhället än nu. Och Uppsala är en av de kommuner där klyftorna mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare växer snabbast. Vi ser tre områden som särskilt avgörande för att bygga ett jämlikt Uppsala.

1. Schyssta jobb och schyssta löner
Alliansen föreslår att löner för unga och nyanlända ska sänkas med 30 procent. Socialdemokraterna har tillsatt en utredning om att inskränka strejkrätten. Båda dessa förslag slår hårdast mot de redan mest utsatta på arbetsmarknaden och ökar ojämlikheten. Vi väljer en annan väg. Genom att investera mer i samhället ökar efterfrågan på arbetskraft och löner kan höjas istället för att sänkas Tillsammans med fortsatta satsningar på extratjänster där de som står långt från arbetsmarknaden kan få en riktig kollektivavtalad lön i kombination med utbildning kan arbetslöshet bekämpas och kompetensförsörjning säkras.

Sex timmars arbetsdag ska prövas för en bättre arbetsmiljö och vid upphandlingar ska högre sociala krav ställas.

2. Bostäder åt alla
Vänsterpartiet har drivit igenom statliga investeringsstöd som ska få fart på byggandet av hyresrätter med pressade hyror. När Uppsala växer snabbt med bland annat byggandet av 33.000 nya bostäder finns ett gyllene tillfälle att låta en betydande del av dessa vara hyresrätter. Och med en politik där vi på nationell nivå vågar beskatta de allra rikaste mer frigörs resurser att låta investeringsstöden bli så stora att vi faktiskt kan bygga bostäder alla har råd att bo i. Självklart ska bostäderna vara klimatsmarta.

3. Investeringar i välfärden
Välfärden i form av vård, skola och omsorg är helt avgörande samhällsfunktioner för att skapa trygghet och jämlikhet. Men de kommunala resurserna räcker inte för att möta det växande behovet av välfärd de närmaste decennierna. Sveriges ekonomi är urstark och statsskulden nästan historiskt låg. Sverige behöver, och har råd med, fortsatta och utökade statsbidrag till välfärdssatsningar i våra kommuner.

Vi blundar inte för behovet av omedelbara insatser för att bekämpa oro och säkerhetsfaror. Men vill vi skapa trygghet på riktigt måste vi även investera för ett samhälle där vi kan lita på att välfärden fungerar, att skolan fungerar för alla elever, att det finns bostäder vi har råd med och att alla har ett jobb med en lön att leva på.

Tobias Smedberg, kommunalrådskandidat Vänsterpartiet Uppsala

Ilona Szatmari Waldau, kommunalråd och riksdagskandidat Vänsterpartiet Uppsala