Alla människor riskerar att någon gång under sitt liv hamna i en situation då hen behöver samhällets stöd.  Det ska vara effektivt, rättssäkert, jämställt och utformas i syfte att ge individen makt över sitt eget liv. 

Satsa tidigt på barn, unga och deras föräldrar
Klyftorna i samhället måste minska, för att alla ska kunna leva ett bra liv. Barnfattigdom ska bekämpas. Att satsa på socialt, förebyggande arbete gör stor skillnad för individen och sänker samhällets kostnader på sikt. Ungdomar som hoppar av eller inte börjar gymnasiet måste följas upp och erbjudas vettig sysselsättning eller utbildning.

Socialt förebyggande arbete är en uppgift för alla kommunala verksamheter som möter barn och unga. Kommunen ska satsa på innovationer och nämndöverskridande insatser. I områden med större behov av sociala insatser för barn och unga måste kommunen vara mer närvarande till exempel genom lokala socialkontor.

Försörjningsstödet måste utformas så att det inte har en stigmatiserande effekt. Barnfamiljer ska därför fortsättningsvis få extra stöd för till exempel barnens fritidsaktiviteter. Om riksdagen ökar stödet till barnfamiljer ska normen höjas, så att även personer som uppbär försörjningsstöd ska få del av det ökade stödet.

Sociala insatser för barn och unga
För ungdomar som behöver stöd ska hemmaplanslösningar användas i första hand, placeringar ska ses som en sista utväg. För att möjliggöra detta måste öppenvården utvecklas. Förebyggande insatser måste stärkas för att förebygga kriminalitet, alkohol- och drogmissbruk bland ungdomar. Kommunens ANDTS-arbete (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak, Spel) behöver utvecklas mer. Samarbetet mellan skola och socialtjänst ska fördjupas.

Arbetet med socialt utsatta barn och unga är en av kommunens viktigaste uppgifter men är en verksamhet som tidvis haft svårt att rekrytera och behålla socialsekreterare. Uppsala ska fortsätta satsa på bra arbetsvillkor inom socialtjänsten för att kunna rekrytera och behålla kvalificerad personal. Ett medel för detta är att införa 6 timmars arbetsdag. 

Jämställt stöd
I ett samhälle som inte är jämställt riskerar utsatta kvinnor att drabbas hårdare än män av sociala problem. Flickor och unga kvinnor löper större risk att drabbas av psykisk ohälsa. Det behövs förebyggande insatser för att minska riskerna för ett inträde i missbruk. Kunskapen om och insatserna för kvinnor med missbruksproblem och hemlöshet ska öka.

All biståndsbedömning ska vara jämställd. Medvetna eller omedvetna föreställningar om kön ska inte påverka biståndsbedömningen och vilka insatser en person beviljas. Personal som arbetar med biståndsbedömning ska få fortbildning i normkritiskt förhållningssätt. Omedvetna och ovidkommande bedömningsgrunder bör därmed kunna försvinna. Försörjningsstöd ska delas och betalas ut till samtliga vårdnadshavare. 

Våld i nära relationer
Våld och sexuella övergrepp mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av att vårt samhälle ännu inte är jämställt. Kvinnojourerna och föreningar som arbetar mot våld i nära relationer ska tillförsäkras ekonomiska möjligheter att långsiktigt och med framförhållning driva sina verksamheter. Kommunen ska också vidareutveckla samarbetet med civilsamhällets organisationer som har kunskap och erfarenhet av hedersrelaterat våld.

Det hedersrelaterade våldet och förtrycket utövas oftast kollektivt. Detta innebär att skola, socialtjänst och andra kommunala instanser måste ha kunskaper om våldets mekanismer för att kunna arbeta förebyggande och för att kunna sätta in rätt insatser.

Våld i samkönade relationer, våld mot transpersoner och mot män, ska uppmärksammas.

Drabbade av våld och övergrepp har rätt till skydd och stöd. Kvinnojourer och annan stödjande verksamhet ska ges långsiktigt stöd av kommunen.

Uppsalas bostadsbrist gör det svårare för våldsutsatta kvinnor att lämna destruktiva relationer. Kommunen ska ta fram en plan så att de som utsatts för våld kan få hjälp till en trygg bostad. 

Alkohol- och drogmissbruk
Den som utvecklat ett beroende av alkohol och droger ska ha rätt till en professionell och evidensbaserad behandling för sitt missbruk. Efter genomgången behandling behövs ofta ett mellanboende så att risken för återfall ska minska. Olika boendeformer och ett utvecklat stöd i det egna hemmet behövs därför under en övergångsperiod. För de som levt i missbruk under lång tid med stora negativa konsekvenser i sitt liv har modellen med ”Bostad Först” införts i Uppsala kommun och den bör utvecklas med fler bostäder.

Hemlöshet
Hemlöshet är ett komplext problem som drabbar människor med helt olika bakgrund och förutsättningar. Alla människor har rätt till en bostad. Vägen till en egen bostad måste anpassas till individens förutsättningar. Fler hyresrätter måste byggas i Uppsala. Möjligheten till ett eget kontrakt ska finnas oavsett fast inkomst eller betalningsanmärkningar. För de personer som idag inte klarar av ett eget boende, exempelvis på grund av alkohol- eller drogproblem, ska kommunen erbjuda annan hjälp.

Vid sidan av ett ökat bostadsbyggande krävs också fler särskilda bostäder för personer som inte kan få en bostad på egen hand.

Uppsala ska ha en god samverkan mellan socialtjänst och skuldrådgivare, för att minska antalet vräkningar. Inga barnfamiljer ska vräkas.

Personer med funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning har ofta sämre ekonomi än andra. Många finns utanför arbetsmarknaden och i olika försäkringssystem med få eller inga möjligheter att påverka sin ekonomi. Arbetsmarknaden måste i högre grad anpassas för personer med funktionsnedsättning. För att minska klyftorna införs ett högkostnadsskydd för kommunala avgifter. Kommunen ska också utreda införandet av ett kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning.

Barn med funktionsnedsättning måste ges det kommunala stöd som behövs för att de ska ha samma möjligheter till skolgång och en innehållsrik fritid.

Alla med psykisk funktionsnedsättning som behöver hjälp ska erbjudas stöd av ett personligt ombud samt erbjudas sysselsättning anpassad till sin förmåga. Den trygghet som träffpunkterna innebär gör dessa viktiga att både bevara och utveckla. Rätten till LSS och personlig assistans ska försvaras.

Undersökningar visar att kvinnor med funktionsnedsättning riskerar att i högre utsträckning än andra kvinnor utsättas för våld i en nära relation. Samtidigt har de svårare att få stöd och hjälp. Alla kvinnor ska ha samma rätt till trygghet.

Varje nämnd ska inkludera de handikappolitiska frågorna som ett tvärgående tema i sina planer och beslut.

Taxan för färdtjänst måste sänkas. Målet är att färdtjänsten inte ska kosta mer än resor med vanlig kollektivtrafik. Resor till och från daglig verksamhet ska inte medföra någon extra kostnad för den enskilde.

Ensamkommande barn och ungdomar
Uppsala har tagit emot en stor grupp ensamkommande barn under de senaste åren. Kommunen har ansvar för att ge dessa barn bästa möjliga start på sitt liv i Sverige. Därför ska kvalitén på deras boenden säkerställas, så att barnens trygghet kan garanteras. Ensamkommande barn och unga ska inte placeras på HVB-hem som drivs av privata vinstdrivande utförare. Kommunen kan inte påverka asylprocessen, men ska använda de verktyg som finns för att hindra att ensamkommande flyttas mot sin vilja till andra kommuner och för att säkra en oavbruten skolgång för de som väntar på asylbeslut eller hotas av utvisning.

Uppdaterades: 19 aug 2014