Miljö, stadsbyggnad och bostad
Uppsala stad omges av Sveriges bördigaste jordbruksmarker och en levande landsbygd. Den förväntade befolkningsökningen kräver en hög investeringstakt men också ett byggande som tar social och ekologisk hänsyn.
En miljökommun
Uppsala ska profilera sig som en miljökommun där tillväxt uppnås inom ekologiskt hållbara gränser. Miljö- och klimatproblemen kan bara lösas tillsammans och genom att medborgarnas engagemang tas tillvara. Uppsala behöver göra stora bostadsinvesteringar, både i nya klimatsmarta bostäder och i renoveringar och energieffektiviseringar i det äldre bostadsbeståndet. Stadsplaneringen – nya bostäder, arbetsplatser, offentlig service och handel -ska främja ett smidigt liv utan bil både i staden och på landsbygden. Kollektivtrafik, cyklister och fotgängare ska prioriteras före biltrafik där sådana trafikslag är realistiska. En asfalterad jordbruksmark går aldrig att återskapa. Därför måste Uppsalas tillväxt ske genom att förtäta där det redan finns samhällsservice och kollektivtrafik eller på marker som varken är tätortsnära skogar, bördig jordbruksmark eller grönområden för lek, rekreation och motion. Uppsala kommun kan bidra till en klimatomställning och till mindre gifter i miljön. Därför ska ekologisk odling vara självklart på kommunal mark liksom att ekologiska råvaror ska vara norm i den mat som kommunen själv tillagar eller upphandlar för skolor och boenden. Uppsala ska ta ansvar för den biologiska mångfalden, vara en fossilfri kommun 2030 och därefter klimatpositiv.
Stadsbyggnad för alla – inte bara för de rikaste
Uppsalas bostadsbrist drabbar allra hårdast den som inte har råd att köpa en bostadsrätt, som akut söker ny bostad av sociala skäl eller som är nyanländ till kommunen. De största vinnarna på bostadsbristen är banker och privata byggbolag. Därför ska andelen hyreslägenheter i nybyggnation av flerbostadshus vara minst hälften. Det är också viktigt att dessa får en rimlig hyra. När privata byggbolag får en markanvisning ska krav ställas om skyndsam byggstart.
Uppsala ska växa på ett sätt som minskar segregationen, är ekologiskt hållbart och skapar goda livsmiljöer. Kommunen ska planera med ett helhetsperspektiv som inkluderar allt som behövs för ett gott liv: skolor, förskolor, samlingslokaler, kommersiella lokaler och grönområden. Lägenheter ska finnas för olika skeden i livet. Barns behov av lek, trygghet och säkerhet ska sättas i främsta rummet vid planeringsarbetet. Funktionshindrades rörelsefrihet ska inkluderas i planeringen. Genom feministisk stadsplanering kan otrygghet byggas bort och alla offentliga rum tillgängliggöras för kvinnor. Planering av parker, gemensamma ytor och allaktivitetsplatser ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv. En trafikplanering som utgår från gångtrafikanters och cyklisters behov är mer jämställd och jämlik, eftersom det är vanligare att bilister är män och höginkomsttagare.
Samverkan mellan Uppsala stad och kommunens landsbygd behöver utvecklas på ett sätt som gör att stadens starka tillväxt inte leder till att landsbygden utarmas. Det är viktigt att omgivande landsbygd och de mindre orterna inom kommunen är levande och kan hålla en hög kommunal och privat servicenivå.
För att tillförsäkra miljömässigt kloka kommunikationer bör bostadsbyggandet utanför Uppsala stad framför allt ske i de tätorter som ligger utefter järnvägsstråk, såsom Vänge och Järlåsa i väster, Storvreta, Vattholma och Skyttorp i norr och Bergsbrunna i söder. Dessa tätorter ska ha bra utbud av service.
Stadens tillväxt bör i första hand ske så att kommunen kan erbjuda tät kollektivtrafik, cykelleder och trygga vägar för gångtrafikanter. För att fortsatt kunna erbjuda kommunal service och närhet till kulturutbud och handel är förtätning av Uppsala stad en nödvändighet. I vårt klimat är höga hus som inte tillåter solljus på gator och torg mindre bra alternativ liksom bostadsområden som byggs utan grönområden för lek och umgänge. Förtätning måste därför ske på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt.
Genom billig och tät kollektivtrafik kan antalet parkeringsplatser för bilar minska. Ytor kan frigöras för annan markanvändning t.ex. bostäder, laddstolpar för elbilar och cyklar. Våra torg ska inte användas till parkeringar utan vara till för torghandel och som mötesplatser.
När stadsdelar planeras ska kommunen bilda arbetsgrupper där olika intressen är representerade för att främja medborgardialog och olika perspektiv. Kommunen ska utnyttja sitt markinnehav för exploatering på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt, t.ex. genom upplåtelse av mark i form av tomträtter – ett slags uthyrning av mark i stället för försäljning. Det skulle innebära att kommande värdeökning av marken kommer det allmänna till del.
Bygg med hänsyn till natur och kultur
Stadens planlagda grönområden och parker ska inte bebyggas, inte heller bördig jordbruksmark eller strandnära ytor. I samband med byggnation ska parker anläggas och träd planteras. Tätortsnära skogar ska skyddas. Kulturstaden Uppsala är ett arv som måste skyddas till kommande generationer lika väl som Årike Fyris, Stadsskogen, Stadsparken, Gottsundagipen, Kronåsen och Sunnerstaåsen m.m. Parker och grönstrukturer är en viktig del av trivseln, men också en del av hållbar stadsbyggnad genom att de utgör ett skydd mot översvämningar, samtidigt som de bidrar till luftrening och bullerdämpning. I kulturkvarteren och i stadskärnan måste ny bebyggelse harmonisera med den befintliga. I lägen som inte stör siktbilden kan högre hus byggas, dock med hänsyn till hur det påverkar utemiljö, sammanhållning och gemenskap.
Fler bostäder ska byggas där det finns goda möjligheter till spårburen kollektivtrafik. För att minska det onödiga resandet ska stadsdelar och tätorter ha en blandning av bostäder, arbetsplatser samt offentlig och kommersiell service. Av samma skäl ska inga fler stora externhandelscentra byggas i kommunen.
Uppsala ska inte ha en egen flygplats för civilflyg. På sikt ska Ärna flygplats läggas ned för att Uppsala ska kunna växa norrut.
Klimatförändringarna gör det nödvändigt att bygga energisnåla hus, allra helst passivhus eller bättre. Fler bostäder i trä binder mer koldioxid och ska därför uppmuntras. Vid renoveringar såväl som nybyggnad ska solenergi respektive bergvärme vara normen.
Bygg bort segregationen
Uppsala har många segregerade områden. För att motverka detta krävs fler hyresbostäder såväl i Uppsala stad som i övriga tätorter. Uppsalahem ska ges direktiv att arbeta för lägre hyror och att renovera bostadsbeståndet utan stora hyreshöjningar. Bostäder för människor i behov av samhällets stöd, liksom för flyktingar, ska finnas i alla områden.
Ojämlika levnadsvillkor är ett av de främsta skälen till social och psykisk ohälsa. Det är nödvändigt att motverka segregation och erbjuda alla att bli mer delaktiga i samhället. Detta har också i hög grad att göra med utformningen av bostadsområden – såsom tillgång till samlingslokaler, lekytor och till solljus och grönska. Alla Uppsalabor ska ha råd att bo i alla stadsdelar och alla ska ha tillgång till parker och grönområden.
De nybyggda bostäderna är ofta alldeles för dyra för att en normalinkomsttagare ska ha råd att bo. Kommunen ska använda allmännyttan, planmonopolet och det egna markinnehavet till att säkerställa ett större utbud av hyresrätter till rimliga hyror. Statens investeringsstöd går bara till byggaktörer som bygger bostäder med en rimlig hyra. Vid markanvisning och bygglov till privata byggbolag ska krav ställas på hyresnivåer som innebär att det statliga investeringsstödet kan komma i fråga.
Vid renovering av det äldre bostadsbeståndet ska grundregeln vara att alla hyresgäster ska kunna bo kvar. Varje renovering ska genomföras efter samråd med de boende. Uppsalahem ska i de områden som står inför nödvändiga stambyten erbjuda de boende att välja olika renoveringsnivåer.
Medlemskap i Hyresgästföreningen skall ingå i försörjningsstödet. Detta för att tillförsäkra ett starkare juridiskt stöd vid hot om vräkning, inte minst för barnfamiljer.
En kommun med bra kollektivtrafik och trygga cykelmöjligheter
Kollektivtrafiken är en del av Region Uppsala och kommunen ska i samverkan med regionen stimulera och underlätta kollektivtrafikresande. På landsbygden ska det finnas pendlarparkeringar så att landsbygdsboende kan åka kollektivtrafik från de större trafikstråken som leder till staden eller till arbetsplatserna.
Uppsala ska främja statlig finansiering för att utveckla den spårburna kollektivtrafiken via Dalabanan och Ostkustbanan. Det möjliggör pendling mellan fler orter än Uppsala och Stockholm. Fyra spår till Stockholm och en station i Bergsbrunna gör att Uppsala kan växa söderut. När staden växer är spårvagn ett lämpligt transportmedel för kollektivtrafik i Uppsala.
Det ska vara lätt och riskfritt att ta sig fram på cykel. Cykel- och promenadvägar till skolor och förskolor ska prioriteras, både i investeringar och i underhåll. Cykelbanorna ska i största möjliga utsträckning vara separerade från både bil- och gångtrafik. Kommunen ska erbjuda billiga hyrcyklar och fler platser med pump- och tvättmöjlighet.